Visa taggarTillbaka till Bloggen

Filmanalys

Av Marcus Kullman, publicerat 2020/12/02

Antihjältar


En reflektion över konsekvensen av ett nihilistiskt landskap:

En kanske mer extrem polaritet av ondskans arketyp Lucifer (Miltons skildring), som är maktlysten och som köpslår, är karaktären Jokern från Batman. Jokern drivs inte av vare sig pengar eller makt, hans mål är bara kaos och misär. Att skapa lidelse för lidelsens skull, inte att vinna—tvärtom, hans mål är att alla ska förlora.

Föreställ dig ett samhälle som utsätter människor för villkor som gör dem hemskt olyckliga och sedan ger dem droger för att ta bort samma olycka. Det är kanske inte helt omöjligt? Och att det kommer med en joker i den leken, som känner sig marginaliserad, är inte heller så svårt att tänka sig.

Huvudkaraktären i V för Vendetta (V från romerska ”5”, då han är försöksperson nummer fem) är på liknande sätt en cynisk och hämndlysten karaktär. Precis som Lucifer och Jokern uppmanar han också till uppror. Han söker vedergällning, sin vendetta, men är lite lättare att empatisera med än Jokern, då samhället i denna film är en totalitär och fascistisk regim.

Hans strategi är att bli en symbol, för att inspirera till en revolution, underkasta makten, korruptionen, patriarkatet, som i filmen är mycket verkliga. Såväl hans symbol ”V” som Guy Fawkes-masken är tydligt profilerande på samma sätt som Jokerns kostym—även om Jokern kanske inte hade samma avsiktliga agenda (hans uppror var snarare bara något hans kaotiska beteende råkade leda till).

Jokern

V för Vendetta är baserad på den s.k. ”krutkonspirationen” som under tidigt 1600-tal hade för avsikt att mörda Englands konung, genom att spränga överhuset i Westministerpalatset (för att sedan införa en katolsk regim). Planen avslöjades dock och konspiratörerna sköts i sin flykt, eller avrättades senare efter att ha dömts för högförräderi. Den 5:e november firas årligen i England, där Fawkes avbild bränns till minne av konspirationen. Masken, som kommer från 1980-talets serieroman, är numer en kommersiell protestsymbol, kanske starkare förknippad med hackergruppen Anonymous.

”Beneath this mask there is more than flesh, beneath this mask there is an idea, Mr. Creedy, and ideas are bulletproof.”

Så lyder det mest slagkraftiga citatet från filmen. Implicit åsidosätter en större folkskara sina individuella meningsskiljaktigheter, sin identitet, för att komma samman under denna symbol, eller idé, när de i slutet ses omringa parlamentet i mask—i väntan på (och stöd till) dess förstörelse. Likaså i slutet av Joker utbryter ett upplopp och parallellen till exempelvis Black Lives Matter-rörelsen, eller den extrema klimataktivismen idag, är mycket påtaglig.

Att kollektivistiska idéer historiskt sett inte skalat särskilt väl och att de i slutänden korrumperar den individuella moralen, skjuter dock ett ganska kraftigt hål på hans idé. Och vad som skulle hända dagen efter då folket tog makten, eller vilken ordning som skulle få ersätta den som störtas, är det fler än jag som skulle betala bio-pris och stå ut med prassel och prat i salongen för att få veta. Att skuldbelägga orättvisa och korrupta system, om så ens tekniskt korrekt, gör oss mer cyniska och illvilliga, precis V och Jokern—filmerna spelar ut detta överslagsproblem som vi i det inte lika romantiska verkliga livet ser den mörka konsekvensen av vid exempelvis skolskjutningar eller terrorattacker.

”Du har inte idéer, idéer har dig.” skrev Carl Jung som jag gillar att citera. Det, ganska hemska, budskapet bakom orden är värt att tänka på. Det är svårt att ha egna idéer och uppfattningar, närmast inga är dina egna. De sanningar, motivationer och ideologier vi lever efter i vardagen är någon annans. Leder dem dig dit du vill? Är det en komedi eller en tragedi du lever ut?

Just nu går både Joker och V för Vendetta att se på Netflix och de är båda ett tips till filmkvällen. Det finns även en sevärd skildring av UNA-bombaren (Manhunt) på 8 avsnitt.

Referenser:
Tillbaka till Bloggen